Historia Wira Bruk

Sitt idylliska utseende till trots var Wira bruk under Sveriges stormaktstid landets främsta vapensmedja. Bruket har en historia som sträcker sig ända tillbaka till omkring år 1630 då Claes Fleming, en av stormaktstidens betydelsefulla maktmän, startade upp smidesverksamhet här.

Platsens förutsättningar var nämligen ytterst gynnsamma, den å som vi fortfarande ser ringla genom bruket hade en fallhöjd som gav en stark ström – något som var nödvändigt för att smedjans stora hammare skulle kunna förses med kraft.

Claes Fleming, som var både riksråd, överståthållare och amiral stupade 1644 i ett av stormaktstidens många sjöslag, men bruket överlevde – och mellan 1635 och 1775 var det landets viktigaste klingsmedja. Wira hade till och med med förmånliga kungliga privilegier, förutom skattelättnader hade bruket tidvis ensamrätt på leverans av värjor, sablar och bajonetter till den svenska armén.

Med tiden övergick tillverkningen till att domineras av fredligare bruksföremål som liar och yxor.Verksamheten på Wira bruk upphörde år 1948 och 1965 restaurerades den gamla bruksmiljön varsamt med hjälp av statliga medel. Tack vare det kan vi idag uppleva hur livet och arbetet på Wira bruk tedde sig under 1700- och 1800-talen. Bruket utgörs av två smedjor, samt flera kringbyggnader med olika funktioner – som tingshuset, vars klocka ringde till arbete och vila för smederna och åldringsstugan som var det undantagshus där de gamla smederna tillbringade sin sista tid i livet.

Läs mer om Wira i länkarna längst ned på sidan. Följer du länkarna precis nedanför får du veta mer om några av byggnaderna på bruket och det finns även en länk till en utskriftsvänlig guide som du kan ta med dig till Wira.